Själen skrubbsår och bränner I natten
livets vandring har satt sina spår
Stormen tog dig ut på mörka vatten
Ditt strömar och bränningar nå
Med skörade segel drev båten i land
Där stormen bedarrat och dött
Så går du där ensam på barndomens strand
Din själ känns liten och nött
Så vila nu din blick för en stund
På vattnets ljusa blänk
Solstrålen dansar där vindelen ständigt
kärpa krusningens glittrande golv
Så vila nu din blick för en stund
På vattnets ljusa blänk
Solstrålen dansar där vindelen ständigt
Kärpå krusningens glittrande golv
Nattens gastar väcker dig ur vilan
maran rider sin löddriga häst
Frosten målar rosor på ditt fönster
Smitter in Som en objuden gäst
Rosen av frost dör i solstrålens glans
Som lögnen i sanningens ljus
Dimmona lättar i minnenas land
Dagen gryr men strimma av hop
Så vila nu din blick för en stund
På vattnets ljusa blänk
Solstrålen dansar där vindilen ständigt
kärpå krusningens glittrande golv
Så vila nu din blick för en stund
På vattnets ljusa blänk
Solstrålen dansar där vindelen ständigt
kärpå krusningens glittrande golv
Så vila nu din blick för en stund
På vattnets ljusa blänk
Solstrålen dansar där vindelen ständigt
kärpå krusningens glittrande golv