Först när regnen kom
och högervinden ven
tog jag ett tåg från Stockholm
vida världen via Flen
Med den vanligaste av planer
och inget nytt att komma med
det fanns inget att egentligen fly från
bara inget mer att ge
Först när regnet kom
förstod jag nåt var fel
Det var en stilla skakning
under gatorna långt ner
Det var den vanligaste förvarning
varken mindre eller mer
Och det fanns inget att egentligen fly från
det fanns ingen tid att be
Och en vidöppen väg
rullar ut framför oss
i en ödelagd stad
där ateister bär kors
Jag säger till dig
det var tur att du kom
Jag har skyhöga krav
och det här är lagom
Men det
är inget för mig
Först när våren kom
med solidaritet
längtar jag hem till Stockholm
förstod jag vidden av mitt svek
Och med den lamaste av ursäkter
varken samtal eller brev
Så fanns det inget att egentligen säga
det bara blev som det blev
Och en vidöppen väg
rullas ut framför oss
i en ödelagd stad
där ateister bär kors
Jag säger till dig
det var tur att du kom
Jag har skyhöga krav
och det här är lagom
Men det
är inget för mig
Det blev en ensam lång väg hem
Det blev en ensam lång väg hem
Det blev en ensam lång väg hem
Det blev en ensam lång väg hem
Det blev en ensam lång väg hem
Det blev en ensam lång väg hem