Vi hade lämnat Östersund
På väg mot norr
mot en lycklig stund
Stog hon där
och hela bilen var kär
Vi börja titta under lugg
Av vad som sas
hörde ingen ett dugg
För hon var där
och hela bilen var kär
Bland älgar och skog
våra hjärtan dom slog
för den norrländska
präriens gudinna
Hennes ögon vi log
och hon tog och hon tog
Hon var den norrländska
präriens gudinna
Vi slog upp tältet
vid en sjö
En plats så vacker
att man kunde dö
Hennes blick när hon log
vi kunde aldrig få nog
Bland älgar och skog
våra hjärtan dom slog
för den norrländska
präriens gudinna
Hennes ögon vi log
och hon tog och hon tog
Hon var den norrländska
präriens gudinna
Ingen såg var hon var
Inte ens bilen var kvar
Bland älgar och skog
våra hjärtan dom slog
för den norrländska
präriens gudinna
Hennes ögon vi log
och hon tog och hon tog
Hon var den norrländska
präriens gudinna