Här är stillhet och tystnad
nu är marken färgats vit
Från den trygga gamla kyrkan
klingar sången ända hit
Jag har stannat vid vägen
för att vila mig ett tag
och blev fångad i det gränsland
som förenar natt och dag
Och ett sken ifrån ljusen
bakom fönstrets välvda ram
har förenat dom själar
som finns med oss här i tiden
Och jag vet
att dom som har lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här
Och där bland gnistrande stjärnor
som förbleknar en och en
kommer livet väldigt nära
som en skymt av sanningen
Vi är fångar i tiden
som ett avtryck av en hand
på ett frostigt gammalt fönster
som fått nåd av tidens tand
En sekund är jag evig
och sen vet jag inget mer
Bara ett
att jag lever lika fullt
som någon annan
Jag är här
och mitt på en frusen väg
finns det värme ändå
Fastän snön börjat falla
och himmelen blir grå
Och ett sken ifrån ljusen
bakom fönstrets välvda ram
har förenat dom själar
som finns med oss här i tiden
Och jag vet
att dom som har lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här