Nu går vi här i livet
och vem vet
vart det kan leda
men du har säkert kvar
många fler
andetag än jag
Om du är som en tisdag
så är jag nog
redan fredag
hur mycket vi än
blundar för det
kommer det en dag
Då nån annan får ta över
allt det där
jag kallar mitt
en Fender sextiotvåa
en kostym
i fronthåll smith
Men det smärtar
lite extra
när jag tänker på dig nu
nån annan kanske får det
som är du
För när jag
ligger där på rygg
med nästan pekande
mot skyn
kommer du hitta
någon annan
som är slätare i hyn
Det är kanske inte något
som du önskar eller vill
men min älskade jag vet
du hinner med
en gubbe till
Snart är det tio år sen
tänk vad tiden
kan försvinna
om sanningen ska fram
jag var begagnad redan då
Vi hittade varann
det fanns så mycket kvar
att hinna
i morse när jag vaknade
var tinningarna grå
Men du säger att
du älskar mig
till månen och tillbaks
de orden är det bästa
och det vackraste jag har
Och det minnet
ska jag gömma
där i evighetens ljus
det ögonblick som hette
jag och du
För när jag
ligger där på rygg
med nästan pekande
mot skyn
kommer du hitta
någon annan
som är slätare i hyn
Det är kanske inte något
som du önskar eller vill
men min älskade jag vet
du hinner med
en gubbe till
Men när jag tänker
Har vi kvar så många år
jag vet så väl
att du förstår
För när jag
ligger där på rygg
med nästan pekande
mot skyn
kommer du hitta
någon annan
som är slätare i hyn
Det är kanske inte något
som du önskar eller vill
men min älskade jag vet
du hinner med
en gubbe till
Men min älskade jag vet
du hinner med
en gubbe till