Har du nånsin sett havet
om ens en bit utav det
Det är större än tårarna vi fällt
Har du nånsin sett bergen
grå sten i mänskenfärger
tyngre än stressen vi känt
Djupt in i bröstet
trycker ett mörker
Det går nog över jag är van vid det
Öppnar upp fönstret
drömmen är sönder
Vi jagar klöver vid kallhygget
Och tänk om alla stjärnor
bara är skotthål
igenom kosmos som tänds
Låt oss då minnas frihet
om det känns långt bort
då ska vi långt bort min vän
Nu går månen i moln
kan inte gå åt fel håll
om jag går med mitt folk igen
Låt oss då minnas frihet
om det känns långt bort
då ska vi långt bort min vän
Har du nånsin känt frihet
den där som stannar tiden
eller är det bara nåt du hört
Är du den en procenten
eller är du som resten
dom nittionio som vi glömt glömt
Djupt in i bröstet
trycker ett mörker
Det går nog över jag är van vid det
Öppnar upp fönstret
drömmen är sönder
Vi jagar klöver vid kallhygget
Och tänk om alla stjärnor
bara är skotthål
igenom kosmos som tänds
Låt oss då minnas frihet
om det känns långt bort
då ska vi långt bort min vän
Nu går månen i moln
kan inte gå åt fel håll
om jag går med mitt folk igen
Låt oss då minnas frihet
om det känns långt bort
då ska vi långt bort min vän
Ta en sten
slå den mot en annan sten
Lägg det som varit under gnistorna som faller ner
Det är ingen förhandling
det här är förvandling
der här är för handlin
kan inte snacka mer
En löpeld på löpsedlarna alla ser
sen när glöden har fördelats i alla led
står vi i röken när stödpelarna faller ner
vi bygger upp allt som dom hörnstenar vi alla är
Ah medan jorden blivit varmare
så så blir skogarna utarmade
Vi gör pistoler av metallen
sen skjuter vi på framtiden
Och tänk om alla stjärnor
bara är skotthål
igenom kosmos som tänds
Låt oss då minnas frihet
om det känns långt bort
då ska vi långt bort min vän
Nu går månen i moln
kan inte gå åt fel håll
om jag går med mitt folk igen
Låt oss då minnas frihet
om det känns långt bort
då ska vi långt bort min vän
